Likt bananens bananskal skalas, så som sanden på havsbotten döljs
Kryddar jag om den mat som talas, där födan i kotten böjs
Jag ligger och frustrerar, och bankar på en siluett
Då tigger den och konstaterar, slå ankarmannen brett
Så kontroversiellt man poserar, där yttrar en kastanj
Få ord som planterar, få muttrar om färsk champagne
Stefans äppelträd hoppar, runt bollens kantiga hörn
Han hoppas att trädets toppar, fyller den stuffade björn
Negrers tjocka läppar, suger sig fast här och var
Men barnets flugor som ljuger, gör